Orgelbyggaren
Sven Petter Peterson,
vem var det?
De flesta av våra gamla orgelbyggare från förr i tiden levde ett ganska anonymt liv, och lämnade inga stora spår till eftervärlden. En sådan var orgelbyggaren Sven Petter Peterson, som byggde orglar i östra Småland, på Öland och på Gotland under första halvan av 1800-talet. Jag har under några år försökt följa denna relativt anonyma person från födseln till graven. Jag har ibland stött på svårigheter att hitta information i arkiven, men med tiden har vissa problem ändå lösts till viss del. I denna artikel har jag fokuserat på Sven Petter Petersons liv och hans familj. En mer ingående redovisning om hans orgelbyggargärning planeras till en kommande artikel.
Biografi
Den 7 september 1798 föds Sven, döpt den 16 september, som son till torparen Petter Nilsson och hans hustru Stina Johansdotter i Blixtorp i Mörlunda församling. År 1803 flyttar familjen till Malghult i Kristdala församling, för att 1811 flytta till Brånäs i samma församling.
I tillgängliga skriftliga källor om orglar och orgelbyggeri anges Svens födelseår vara 1799 men detta är alltså inte korrekt. Prästen har i husförhörslängden för Kristdala församling år 1811 ändrat Svens födelseår från det ursprungliga 1798 till 1799, oklart varför.
Ur Husförhörslängden för Kristdala församling 1811
Sven bor kvar i barndomshemmet i Brånäs i Kristdala församling, där han växte upp med de äldre syskonen Johan Petter och Cajsa, till 1819 då han noteras i husförhörslängden som ”Fagottisten”.
Ur Husförhörslängden för Kristdala församling 1815-1819
1822 flyttar Sven till Kalmar stadsförsamling och kallas för ”Musikanten”. Han anges ha inflyttat från Högsby församling alternativt Döderhults församling, men där har han inte återfunnits. I inflyttningslängden har prästen skrivit att han är född den 1/9 istället för den 7/9.
Ur Inflyttningslängden för Kalmar stadsförsamling 1822
Mellan åren 1819-1822 har det inte gått att hitta Sven i källorna, men letandet fortgår.
I Kalmar blir Sven bara kvar ett år, för i oktober 1823 flyttar han till Böda på Öland.
Ur Utflyttningslängden för Kalmar stadsförsamling 1823
I längden står det att Sven Petterson ”lefvat f(ör) handen”. Betyder det att han inte haft någon fast anställning utan fått lov att försörja sig själv så gott det gick som musikant?
I inflyttningslängden för Böda församling 1823 står det – ”F.D. Musikanten S. P. Peterson 26 Oct, fr Calmar”– . Här tillkommer det andra förnamnet – Petter –.
I Böda församling bosätter sig den blivande orgelbyggaren på Bocketorp No 2. Han hittar snabbt en ung kvinna, kronoskogvaktaren Nils Hultins dotter Ulrika Magdalena (född 8/6 1799 i Böda), som han gifter sig med den 25 januari 1825. I vigselboken står han som ”afskedade fältmusikanten”.
I Böda bor Sven Petter Peterson med sin växande familj fram till 1837 då han flyttar till Visby på Gotland. Han är dock mantalsskriven i Böda fram till 1844 då han flyttar till Hellinge i Sjonhems församling på Gotland. Den 29/1 1852 dör Sven Petter Peterson stilla av lungsot i Egby församling på Gotland under arbetet med orgeln där.
Orgelbyggaren
Vad som framgår ovan i texten så var Sven Petter Peterson fagottist. Han tituleras också musikant, fältmusikant och instrumentmakare. Var och hur han lärt sig musikeryrket har inte framgått. Det fanns dock ytterligare en fagottist i Kristdala församling under den tid som Sven Petter Peterson växte upp där, vilken han kan ha fått undervisning av.
En genomgång av de aktuella Generalmönsterrullorna för Kalmar Regemente har inte heller visat att Sven Petter Peterson varit anställd där som musiker.
Under åren 1819-1822 går Sven Petter Peterson inte att återfinna i arkivmaterialet trots idogt letande. Det finns dock inget som tyder på att han uppsökt något orgelbyggeri för att lära sig hantverket. I tillgänglig litteratur om orglar och orgelbyggare sägs Sven Petter Peterson ha lärt sig orgelbyggeri av Pehr Schiörlin och hans son Jonas Fredric Schiörlin. Han går dock ej att återfinna bland lärlingar och gesäller hos varken far eller son Schiörlin i Linköping (Pehr Schiörlin dör redan 1815 och Jonas Fredric dör 1821). Ej heller verkar Sven Peter Peterson ha sökt sig till Stockholm och fader och son Strand och deras verkstad.
Var fick han då sin orgelbyggarkunskaper ifrån? I hans hemförsamlings kyrka Kristdala, stod en Wisteniusorgel byggd 1741, som såldes 1811 till Böda församling på Öland. Istället byggde Olof Schwan en ny orgel i kyrkan som fullbordades av Pehr Strand 1813 efter Schwans död 1812. Visserligen hade Sven Petter Peterson cirka en mil från hemmet i Brånäs till Kristdala kyrka, men han bör med största sannolikhet ha träffat dessa bägge orgelbyggare och/eller folk från deras verkstäder under byggandet av den nya orgeln. Tog han måhämta så stort intryck av orgelbyggeri då att det skulle bli hans yrkesval så småningom?
Under sin tid som orgelbyggare hann Sven Petter Peterson bygga, vad vi idag känner till, ett 10-tal orglar på Öland och Gotland samt 2 orglar i Småland. Han utförde säkerligen också mindre reparationer på andra orglar, men i dagsläget är omfattningen av hans verksamhet inte helt utredd. För att säkra inkomsterna till sin snabbt växande familj, fick han lov att hitta försörjning även på annat håll. Under tiden då familjen bodde i Böda församling kallades Sven Petter Peterson för Factor, vilket enligt ordboken betyder: ”person som på egen hand för annans räkning driver handel”, men också ”fabriksledare” eller ”disponent”. 1836 när en dotter föds, kallas han för ”Garveriägaren”. Sven Petter Peterson” drev alltså ett garveri samtidigt som han byggde orglar, vilket också var praktiskt eftersom det går åt en del skinn till orgelproduktionen.
Familjen
Efter Sven Peter Petersons död 1852 lämnar änkan Ulrika Magdalena Hultin Hellinge i Sjonhem och flyttar in till Visby där hon bor till sin död 16/4 1891.
I hushållet föds det totalt 8 barn mellan åren 1825-1845:
Nils Petter född 18/10 1825 Böda
Carl Johan född 26/11 1828 Böda
Sven August född 4/8 1830 Böda
Theodor Emanuel född 15/9 1833 Böda
Christina Augusta Carolina född 13/1 1836 Böda
Oscar Theodor född 19/11 1837 Visby stadsförsamling
Julia Mathilda Eugenia född 1/7 1840 Visby stadsförsamling
Axel Gustaf född 3/5 1845 Sjonhem
Av de 8 barnen dör två – Theodor Emanuel och Axel Gustaf redan som barn 14/3 1834 respektive 9/6 1847. De 2 flickorna Christina Augusta Carolina och Julia Mathilda Eugenia förblir ogifta och dör i Visby 29/12 1916 respektive 5/5 1924. Dock får den yngre systern en oäkta dotter Sigrid Margareta Petersson född 22/10 1894 i Johannes församling Stockholm, som emigrerar till Amerika 1912.
Sonen Oscar Theodor flyttar till Stockholm 1854 och står angiven som sjöman 1861 i bouppteckningen efter brodern Carl Johan, men har efter det inte återfunnits i arkivmaterialet.
Sonen Sven August flyttade också till Stockholm och återkommer hem till Visby 1849. Han står angiven som instrumentgesäll och är 1852 på resa i Amerika. I bouppteckningen efter brodern Carl Johan är han inte medtagen och är förmodligen död före 1861.
De två äldsta bröderna kom att fortsätta i faderns fotspår.
Carl Johan var först vice länsman i Kräklingbo på Gotland under 4 år innan han flyttade till Stockholm 1852. Han återkom till Visby 3 år senare, kallade sig för orgelbyggare och byggde harmonier till några av Gotlands kyrkor. Det är troligt att han under Stockholmsåren arbetat hos någon av harmoniefabrikanterna där och lärt sig detta instrument.
Han gifter sig 1857 med Martha Christina Charlotta Berg född 17/2 1837 i Visby som beklagligt nog dör redan 29/12 1860 i Visby. Paret hinner dock få 2 barn, Karl Svante och Sven Oscar, men de dör bägge innan 1 års ålder. Carl Johan dör därefter 15/4 1861 i Visby.
Nils Petter var först musikinformator innan han övergick till att verka som orgelbyggare, och kunde därmed avsluta de påbörjade och kontrakterade arbetena efter faderns död 1852. Han utförde även några egna arbeten och ägnade sig även han, precis som brodern Carl Johan, åt att bygga ett antal harmonier.
1851 gifter han sig med kyrkoherdedottern i Östergarn Anna Helena Susanna Gustava Hägg född 3/11 1826 i När på Gotland. Med sin växande familj flyttar han från 1854 runt till Vamlingbo Gotland, Runsten Öland, Torslunda Öland, Kalmar, Vamlingbo igen och slutligen Visby där de bor till 1873. Därefter bär det av till Stockholm där Nils Petter dör 28/4 1880 i Johannes församling. Hans änka bor kvar i Stockholm fram till sin död 28/9 1899 i Adolf Fredrik.
Nils Petter fick med sin hustru inte mindre än 12 barn mellan åren 1852-1869:
Anna Charlotta Helena född 5/7 1852 Köping Öland, död 2/1 1853 Köping Öland.
Nils Adolf Hjalmar född 25/11 1853 Mörbylånga Öland, ingen uppgift efter 1880.
Pehr Edvard Alexander född 3/1 1855 Runsten, ingen uppgift efter 1880.
Hulda Alma Elisabeth född 1/9 1856 i Torslunda Öland, död 5/4 1860 Visby stadsförsamling.
Emma Helena Augusta född 28/11 1857 Kalmar, död 1938 Stockholm, ogift, porslinsmålerska.
Ida Charlotta Ulrika Victoria född 11/7 1859 Vamlingbo, död 1938 Brännkyrka, gift med en porslinsmålare.
Helena Elisabeth kallas Maria född 14/5 1861 Visby, död 1928, ogift, porslinsmålerska.
Oscar Carl Christoffer född 18/9 1862 Visby, porslins- arbetare, gravör, ingen uppgift efter 1900.
Eugenie Anna Matilda född 28/3 1864 Visby, död 2/2 1948 Oscar, ogift, porslinsmålerska.
Sophia Cecilia Catharina född 3/4 1866 Visby, död 23/10 1939 Oscar, ogift, handelsidkerska.
Gustaf Wilhelm kallar sig Hägg från 1880, född 28/11 1867 Visby, död 7/2 1925 Adolf Fredrik . Organist i Klara kyrka i Stockholm 1891–1925 och 1904-1908 lärare i harmonilära och 1904- 1925 i orgelspel vid Stockholms musikkonservatorium, professor 1915. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien mottog Litteris et Artibus 1915 (Uppgifter hämtade från Wikipedia).
Foto från Svenskt Biografiskt Lexikon.
Otto 15/2 1869 Visby, ogift, agent, ingen uppgift efter 1900.
De källor som använts är kyrkoarkiven för respektive församling.
Monica Svenske, 2014.